Lomma i gamla vykort

Lomma i gamla vykort

Auteur
:   Uno Björkhem
Gemeente
:   Lomma
Provincie
:   Malmöhus län
Land
:   Sverige
ISBN13
:   978-90-288-1149-2
Pagina's
:   80
Prijs
:   EUR 16.95 Incl BTW *

Levertijd: 2-3 weken (onder voorbehoud). Het getoonde omslag kan afwijken.

   


Fragmenten uit het boek 'Lomma i gamla vykort'

<<  |  <  |  1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  >  |  >>

Inledning

Lomma är en gammal bygd. Man tror att namnet kommer frán namnet pa den a som i dag heter Höje a. Förr hette den Lomma a. Namnet lär betyda den lugna, stilla, trögflytande àn. Än mynnar i Öresund ach bildade Lomma hamn. Lommas ursprung är den bördiga jordbruksmarken. Den var intressant för adel och prästerskap och ledde till en omfattande förskrivning av mark, bland annat till biskoparna i Lund. Under 1600-talet uppkom den första tegelindustrin. Dess grund var de leror i Lomma som lämpade sig för tegelframställning. Under manga hundra ar fanris här manga tegelbruk. Att framställa tegel var ett tungt arbete. Även om mycket tegel skeppades över Öresund till Köpenhamn sa avtog verksamheten sa smàningom.

Tegelindustrin avlöstes av cementindustrin, ursprunget till den industri som i dag gar under det irrternationella namnet Skanska. I Lomma fanns det utmärkta rävaror i farm av lera och sand. Vad man inte tänkte pa var att kalken fanns i Limhamn. Arbetarna i cementindustrin levde ett arbetsamt liv. Inkomsterna drygades ut med fisk frän den kader av fiskare som etablerat sig i Lomma och i Bjärred. Arbetsförhällandena var sä svàra att det i Lomma uppstod en av Sveriges första strejker och lockouter. När konflikterna avblàstes ledde det till att vi i Lomma fick ett av Sveriges första Folkets hus. Det bildades en fackförening som efter vissa besvär skaffade en tornt och byggde Folkets hus i

Lomma. Lomma var ett brukssamhälle. Flera bebyggelsemiljöer vittnar om hur företagen initierade och stödde byggandet av bostäder för sina arbetare. Strandvägen i Lomma är bara ett av flera exempel.

Även i tätorten Bjärred fanns tegehndustri men markanvändningen dominerades av bönder. Bàde i Bjärred och i Lomma blev emellertid sanden ach de länggrunda stränderna attraktiva för den stadsbefolkning som vid sekelskiftet växte i Lund och Malmö. Badgästerna fràn Lund tag initiativ till en järnväg mellan Lund och Bjärred. Nägra av de rikaste byggde stara sa kallade engelska sommarvillar i det gamla Bjärred. Báde i Lomma och i Bjärred uppstod saltsjöbad, anläggningar med restauranger och kiosker, bryggar och badhus. Bàde i Bjärred och i Lomma drabbades anläggningarna av vädrets makter, bryggar bröts sönder till kaffeved, dansbanor flyttades upp pa stranden och nyplanterade träd dog av det inströmmande saltvattnet. Därtill kom snöstormar under krigsvintrarna 1941-42.

I mitten av 1900-talet expanderade de bäda tätorterna samtidigt som jordbruksbefolkningen minskade drastiskt. I Lomma gä1lde sedan länge villor, i Bjärred kom det att bh radhus och villor. I bàda kommundelarna fanns ambitionen att behàlla ach skapa ett grönt samhälle. I bàda tätorterna uppstod stara obebyggda omräden vilket vallar dagens kommuntjänstemän en del bekymmer.

Cementindustrin i Lomma flyttade till Limhamn i slutet av 1800-talet ach ersattes bland annat av slipskiveindustrin Naxos. Badlivet blomstrade trots att förutsättningarna inte alltid var de bästa. Stränderna var mycket Ianggrunda och här ansamlades ofta tang i stora mängder.

Vykorten frän Lomma visar flera sidor av kommunen. DeIs finns här bilder fràn jordbruksmarkens kringbyggda gardar och böndernas strävsamma liv. Sa finns här bilderna frän sekelskiftets glada dagar med restauranger och badliv. Men sa kommer det bilder med motiv som tydligen tilltalat manga fotografer, villorna. Villorna stàr där litet ensamma, omgivna av nyplanterade träd, träd som i dag döljer villorna för besökaren. När Lomma och Bjärred växte kom en ny skara fotografer. Det var de som satt i flygplan. Jag tror att Lomma är ett av de mest flygfotograferade samhällena i Sverige. 19 SO-talets stadsplaneringsmönster finns pa otaliga vykort. Sa fanns det fotografer som tänkte pa närmiljön, inte alltid med sa Iyckade resultat. De vykorten bestàr ibland av gatukorsningar och ödsliga torg. Men det finnas annat än Bjärred och Lomma. I Lomma kommun finns ocksà Flädie med sin järnvägsstation och Fjelie med sin vackra kyrka och sin märkliga miljö.

Sa här är Lomma. Industrier, jordbruk, bad och fiske, villor, trädgárdar och byar. I nagra fall är de här bilderna mer än hundra ar gamla. Med den här baken är det lätt att förflytta sig i tiden.

Lomma i augusti 1998, Uno Björkhem

1 Det har vykortet har sänrs av nàgon Emmy frän Lomma till en husmor i Vitemölla pa Österlen i Skäne. Bilden visar en flera meter lang tvämastad segelbät i Lomma hamn som ligger där med fullt flaggspel. I förgrunden flyter en boj. I fanden ser man eternitbolagets skorsten. Lomma seglarklubb ar legendarisk. I dag, fyrtio ar sedan det har kortet tags kan man fortfarande se korta, satta kraftiga män med kaptensmössa och klubb-blazer med làtt svajande gang pa Lommas gator. I bórjan av 1950-talet läg den har baten ganska ensam i Lommas hamn. Ätminstone ser det sa ut pa bilden. Fyrtio ar senare har den, om den ännu flyter, sällskap av hundratals döttrar och kusiner i den bàthamn som 1998 ligger langt utanför den har platsen. Lomma hamn har vuxit. Höje ä har gravt ut en rara i den grunda sandstranden som lätt sätter bätar pa grund. Motivet är omtyekt. Chefen för Cementbolagets

fabrik i Lomma, Wilhelm de

Shàrengrad har tagit flera liknande bilder frán harnnen i Lomma. Jag tror han hade en övertygelse att Lomma Harnn var en viktig förursätrning för ortens industri. Den övertygelsen fanns redan tre hundra ar tidigare.

2 Bilden visar ett strandparti i Lomma och illustrerar en av Lommas svàrigheter, kampen mot havet, Här har man byggt en strandskoning av trä, gjort invallningar, kanske för art bärga tang som användes som gödning. Det är en dag med svag bris och i bakgrunden skymtar Solidars trevàningshus ach stall- eller förrádsbyggnader längs stranden. I bilden syns inte, men där finns tvá begrepp som manga lommabar känner igen, "Puggan" och "Gróna ón", tvà skapelser i den begynnande utfyllnaden ut i Lommabukten. I dag, 1998, gar stranden längre ut till höger i bilden och är bebyggd med moderna hus, laga och höga. Det har varit ett komplicerat ach omdiskuterat projekt. Det var inte enkelt att föreställa sig hur den här miljön skulle se ut för femtio ar sedan. Strandskoningen är i dag stenar och block fràn landskapen narr om Skàne. Marken pa den här platsen är i dag utfyllnader om vars innehäll och miljöeffek-

ter man inte vet sa mycket. Men Lornma har ätertagit land frän havet, ach inte Iängt frän den här platsen badar i dag manga Lommabar.

Lomma, Strandparti.

3 Bilden visar en vanlig situation i Lomma. Stormpiskade vagor bryter mot strandskoningen. Man har kallat bilden "Strandparti af Lomma", I fonden skymtar master frän tegelskutor, eterrutbolagets skorsten och f1era tegelbruk. Bilden är tagen omkring 1910. Intressant är den lilla badhytten med sin trappa ned til! vattnet. Kortet är en hälsning frän Anders Pehrson som berättar att det vi ser är den norra hamnen och badhuset. Anders Pehrson var släkt med den f1itige vykortsskrivare som nämnts i bild 50, Mrs Poulson. Det fanns manga tegelbruk i Lomma för hundra ar sedan. Tegelskutorna kunde bara bära begränsade mängder tegel. En tegelsten väger omkring tvà kilo. I slutet av 1800-talet farms det ett tjugotal tegeljakter i Lomma, var och en kunde lasta

11 000-14000 tegelstenar. Det var viktigt att skutorna kunde angöra hamnen. Fartygen hade ofta fällbara master och kunde stakas ända upp till Oskarsfrids tegel-

bruk dar det fanns en lastbrygga i Lilla Lomma. Strandskoningen av urbergsblock har länge varit Lomrnas skydd mot havet.

4 Bilden visar harnninloppet och vad som sa smäningom skulle bli Lomma bäthamn. När bilden togs var det ännu en harnn för yrkesfiskare. Men framför den lilla boden ligger den tvämastade segelbät som vi sag pa bild 1. I fonden skymtar hamnen i Malmö. I förgrunden ligger skutor och snipor som användes för fiske. Lomma var ju egentligen inget fiskesamhälle. Fisket var en binäring som försörjde industrioch jordbruksarbetare med mat. Här fangade man skrubba, spätta, torsk ach sill. Bilden visar den längsamma, lugna àn. Här bedrevs rvá märkliga farmer av fiske, gliven och kastfisket. Gliven var en sorts bur som fiskaren satte ned i àn och snart kände om och när fisk giek in. Kastfiske var en annan konst. Ett nät försett med tyngder kastades ut i àn. Poängen var att án var grund, ach nätet snabbt kunde fango. den fisk som räkade befinna sig där. Detta har Carl Gustaflekhalm berättat om i olika skrifter fràn Lomma.

Men àn är i själva verket ganska djup och har grävt ut en ßra i den lànggrunda stranden i Lommabukten.

5 Anna har skiekat ett vykort frän Lomma som visar badlivet vid stranden. Hon berättar att hon kunnat bada och soltorka och alt det ar langgrunt. Bilden

är tagen ganska langt söderut vid Lommas strand. 1 bakgrunden skymtar tegelbrukens skorstenar. De flesta människoma ar pa stranden, nagra modiga har gett sig ut i det grunda vattnet. För en sentida betraktare utan lupp tycks det som alt de är naturister. Staketet till vanster i bilden antyder nàgon form av avgränsning. Det var ju sa art det var skillnad pa bad och badande. Vid Öresundsparken farms ett högt staket och inträdet vaktade en kvinna, Fredrika Magnusson, som sag till att bara behöriga släpptes in. Har liksom i de andra baden langs Lommabukten farms länge atskillnad mellan man ach kvinnor. Bilden visar ett annat problem vid Lommas strànder, tängen. Den ligger där och ruttnar och skapar vad som manga kallar

frisk havsluft och som andra vet

ar, just det, lukten av rutten ding. Tängen var intressant som gödning pa de sandiga àkrarna, i dag àr det ett liter rniljöproblem.

Lomma

. Badliv vid Stranden

6 Bilden visar hamninloppet och vad manga lommabor känner till, vinden, havet och vagornas stänk mot strandskoningen. Det här är ett vykort som sänts frän Lomma ar 1963 till fröken IngeborgWindsor i Karlstad. Det är emellertid eftersänt till den lilla orten Deje i Värmland där det förr fanns en sulfitfabrik. När kortet sändes hade Lomma varit köping sedan ar 1951. Frän 1950-1970 fördubblades invänarantaler. Men det är fortfarande havet och industrierna som fascinerar vykortsfotograferna. I bildens bakgrund skymtar cement- och eternitfabrikernas skorstenar, minnen av Lommas industrihistoria. Dyningarna och skummet mot strandbarriären finns här manga dagar om äret. När det gar "vita gäss" pa bukten vet Lommaborna att hälla sig inne. Pàlandsvinden kan medföra att vattnet i Höje a stiger med en meter. Det är ett bekymmer för alla fritidsbätsägare. Kajen star fitst, men àns vatten rör sig. Det

gäller att ha linor och kättingar som räcker tilt

7 Det har är ett "Strandparti fran Alnarp och Lomma" . Huset pa bilden revs under 19 60-talet. Har lag badplatsen för de som arbetade pa Alnarp. Man kan se bryggan. Här fick inte vem som helst bada. Det fanns en särskild vaktmästare som säg till att bara de utvalda fick tillträde till badet. Här fanns ocksä en 500 lang landgang pa bockar med en omklädningsrum med solbrygga. Allt var byggt monteringsbart och kunde hämtas in under vintem. Kring bockarna växte vattenväxter, en fin miljö för äl som fiffiga statare ljustrade under de mörka höstkvällama. I bakgrunden kan man skymta Öresundsparken. Förmodligen lag det har huset alldeles intill dagens avstängning av Strandvägen i söder. Det kan ha varit bostad för dagsverkare pa Alnarp. Kortet är sänt den 22 juni 1914 till Hildur Lundberg i Stockholm. Det är Helga som sänder en hälsning frán sin sommarnöje. Helga önskar att Hildur vore i Lomma och

kunde bada i salt sjö. Helga bodde vid brofästet i Lomma. Där har i dag en àkare, Bengt Andersson, upprättat en liten utställning med skulpturer ach tvá delar av den milsten han hittade när han skulle lägga om sin avlopp. Brofástet ar en miljö bilister har svàrt att se.

Strandparti fr àn Alnarp och Lomma.

8 Den här bilden är mycket mer än ett strandparti frán Bjärred som det star pa korter, Den visar en viktig del av Bjärreds historia. Det gamla Bjärred uppstod genom att man frän lantbrukarna i Önnerup friköpte mark för sommarvillorna. Pa den här bilden finns fortfarande litet jordbruk kvar - har betar nägra fär, Ut i Öresund sträcker sig den langa bryggan, för tegeltransporter och för badgäster. I begynnelsen anvandes den för att forsla tegel fràn Bjersund till fartygen som giek i trafik bland annat till Kópenhamn. Manga kvarter i Köpenhamn och Helsingör har byggts med tegel fràn Lomma. Sa blev bryggan en angöringsplats för passagerartrafiken mellan Malmö och Bjärred. Malmöborna hade ännu inte fätt sina badstränder och nöjeslivet i Bjärred loekade. Sa smäningom blev bryggan vad den kom att bli, en badbrygga. I dess ände fanns ett langt badhus med skilda avdelningar för familjer, herrar och damer.

Redan under 1800-talets första del var Bjerreds langgrunda sandstränder ett lockande resmäl. Under slutet av 1800-talet ökade antalet badgäster, en del hyrde fiskarstugor, men de flesta kom med häst och vagn över dagen. Dá lärde sig ocksä bönderna badandets konst. Brygga och bad-

hus försvann i vinterstormen ar 1942 och kunde sarnlas ihop som kaffeved längs kusten nere i Lomma.

~an parti Irán Bjärrèd

<<  |  <  |  1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  >  |  >>

Sitemap | Links | Colofon | Privacy | Disclaimer | Leveringsvoorwaarden | © 2009 - 2017 Uitgeverij Europese Bibliotheek