Lomma i gamla vykort

Lomma i gamla vykort

Auteur
:   Uno Björkhem
Gemeente
:   Lomma
Provincie
:   Malmöhus län
Land
:   Sverige
ISBN13
:   978-90-288-1149-2
Pagina's
:   80
Prijs
:   EUR 16.95 Incl BTW *

Levertijd: 2-3 weken (onder voorbehoud). Het getoonde omslag kan afwijken.

   


Fragmenten uit het boek 'Lomma i gamla vykort'

<<  |  <  |  1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  >  |  >>

9 Det här är en illustration av hUT badlivet i Lornma kunde te sig nägon gang pa 19 Sû-talet. Bilden är frän en del av stranden sorn inte är sa känd bland turister i Lomma, Byggnaden pa bilden finns fortfarande kvar. Bilden visar art strandens gräs är attraktivt. Här har manga solat. Man cyklade ned längs kajen, svängde hóger, och sa efter en liten stig bland de buskar som nu är en riktig skog, sa lag den där, kiosken. Typiskt för Lommas strandbebyggelse är de laga husen. Det finris flera byggnader som liknar den pa bilden. Till vänster i bild ser man de typtska hagtorns- och sälg buskarria. Växtligheten tillsammans med dynerna skapar manga attraktiva miljöer för de badande. Strax innanför ligger rester av Lommas gamla industrier men här finns ocksä manga nyetablerade företag. Stranden utanför är inte sa rolig för bàtar även smä ekor kan fastna i sanden som ständigt rör sig. Men vatmet är varrut. Bilden kan vara

tagen under 19S0-talet. Byggnaden är nu kompletterad med en dansbana. Där firas numera midsommar med lekar och dans.

10 Det här är ett vykort som getts ut av Svenska Turistföreningen i deras serie Sverigebilder. Det visar vad man kallar "Marsklandskap ". Lomma kan sträcka pa sig som fätt komma med i serien. Kortet är taget vid Löddesnäs, ett av Lornmas tvä naturreservat som är skyddat eftersom den läglänra och sanka marken, marsklandskapet, är en värdefull häckningsplats för manga raglar. Här finns ett fageltom för au man skall kunna se raglama utan att störa dem. Redaktören för Lommabladet och naturvärdaren var de frärnsta tillskyndarna av rageltomet. Här skulle man kunna studera förändringar i naturen, vanliga och ovanliga raglar. Lions Club i Lornma ställde upp, uppförde tornet och överlärnnade

det den 22 maj àr 1971 till Skanes ornitologiska förening. Här rader tillträdesförbud under varen. Bilden visar en spinkig ko frän 193 O-talet. Hon stàr i den lànggrunda stranden till Lödde a, den som ett stycke uppströms

bildar gräns mellan Lomma och Kävlinge kommuner. Med god vilja kan man skymta Malmö hamn i bildens övre vänstra del. Pa Lödde a kan man färdas - atminstone med kanot - ända till Vombsjön, mirt i Skäne.

11 Bilden visar bad- och carnpingplatsen i Lomma med.Västkustvägen som i bildens óvre vänstra hörn övergàr i Strandvägen. Den förhoppningsfulla allén som planterades nàgon gang pa 19S0-talet är nu borta. Den vita garden revs pa 1960-talet. Den ingiek i Alnarps egendomar som breder ut sig at höger. Vaster om Västkustvägen ser man badlivet sàdant det tag sig ut nägon gang pa 19 S0-talet. Med lupp kan man se au det är mest tält. Tjugo ar senare fanns här en husvagnseamping med myeket perrnanenta uppställningar med murar, staket och rrädgàrdar. Efter ytterligare tio ar blev det invandrarförläggning. Frán den tiden finns bara en hus kvar. I övrigt är omràdet omvandlat till vad planerarna kallar en naturpark. Den här platsen var och är attraktiv för de Malmöbor som kom per cykel. Hàr finns i dag ett kafé. Nere vid vatmet ligger nágra smä fiskarstugor.

Öresundsparkens höga träd skyddar mot den aftast sydvästliga vinden.

12 Vykortet är ett sepiafárgat strandrnotiv som man of ta framställde under 1900-talets första ar. Den ursprungliga bilden visar badande människor strax söder om mynningen av Höje a. Redan dá visste man vad en strandskoning av sten betydde för att inte sand och lera skulle flyta ut i havet. Det ser inte alldeles enkelt ut att ta sig ut i vatmet men de här människorna har hittat nagra av de djupare platserna att döma av hur mannen och kvinnan till höger i bild lyckats Ia vatten till midjan. De är väta över magen. Till höger i bilden gar en ungdom litet försiktigt ut i vattnet. Vykortets sepiafàrg gör att vatmet ser litet kallt ut och det var det nog. Strax bortom ynglingen eller flickan stàr tvä väl päpälsade människor pa strandens stenar. I fanden ser man cementbolaget och eternitbolaget. Platsen är nu dold under fyllnadsmassor och här har en attraktiv modern strandbebyggelse vuxit upp. Men ännu, efter snart hun dra ar badar

man pa nästan samma plats pa nästan samma sätt i Lomma.

Lemma

Strandmotiv

13 Det här är Lamma hamn i början av 1900-talet. Här rader en sjudande aktivitet. Den höga byggnaden är sandstensfabriken. Visserligen ryker det inte ur skorstenarna men i det trànga utrymmet i Lamrna hamn finns báde smá och stora byggnader. En tvamastad skuta ligger vid kaj en. Det kan vara en av tegelskutarna. Frans Henrik Kackum började anlägga hamnen i Höje a men

det hände inte sa mycket förrän cementbalaget tag över verksamheten ar 1871. "Sandstenen" hade en tid Skanes högsta skorsten. Men sandstenen blev ingen succé och verksamheten lades ned ar 191 7. Pa den tiden giek havet längre upp i Höje a. Här finns inte utrymme för Lamrnas industrihistoria, men i korthet vil! jag erinra om att Lammas vapen, som föreställer en stadsrnur i tegel och ett ankare, páminner om släkten Anckargrips vapen som just var ett ankare. Anckargrip anlade ett av de första tegelbruken i Lomma pa 1600-talet.

Senare kom Frans Suell pa 1 730talet och sa Koekurn 1870. Stadsmuren i Lomrnas vapen pàminner om att man tror at! Lomma var stad langt innan Malmö blev stad. Än, den bördiga jorden ach biskoparna i Lund kan ha varit bidragande orsaker. I dag finris Ia. lastskutor i Lomma hamn. Dàr-

emot ett betydande antal bàtar som utnyttjas för fritid och yrkesfiske.

I I.

14 Saltsjöbaden i Lomma. Det här är ett lustigt hus som i dag är borta. Enda minnet efter det är en pampig portal in til! det radhusomräde som kallas Lomma Saltsjöbadsväg. Lomma Saltsjöbad lag söder om dansrotundan och huset var en värld inte sa manga av dàtidens ungdomar kunde uppleva. De hänvisades til! en öppen dansbana. Lomma Saltsjöbad var väl sa populärt som Bjärreds Saltsjöbad. Hit reste manga mánniskor frän Malmö, till Bjärred reste man fràn Lund. Saltsjöbaden, eller "Saltan" som det kallades, kunde locka upp till tusen besökare en helgaftonskväll. En man som hette Thomas Persson tag betalt. Här nagonstans mynnade Saltebäcksrännan som kom frän Alnarp, den passerade nuvarande idrottsplatsen vid Idrottsvägen för att sedan passera under Strandvägen ut i sundet. Ar 1910 arrenderade paret Palmqvist Lomma Saltsjöbad. Sonen Sture säliskapade med Svea som arbeta-

de pa Hemmets journal i Malmö. Sa kom det sig att Svea och Sture övertog arrendet. Det var inte sa enkelt. Det hände sig att havet vid högvatten giek ända upp til! dansbanan. Paret Palmqvist har arrangerat mängder av bröllop, födelsedagar och begravningar pa Lomma Saltsjöbad, en tradi-

tion som nu delvis övertagits av Polkets hus.

15 Bilden visar ett unikt foto av de tvà broarna över Hóje ä. Tidigare fanns här en träbro. Pà bilden syns den gamla svängbron ach den nya Västkustbron. Svängbron är frán 1916. I bildens övre del ser man bebyggelsen vid Brohus, en unik och idyllisk miljö i Lomma vars mark tillhörde Barsebäcks gods. När Cementbolaget köpte Brohus och tegelbruket ar 1871 byggde Frans Henrik Kockum Brohus med bostäder för cheferna och bostäder för arbetarna, en butik och ett Iitet hus för sparbanken. Här fanris en Solidarbutik, här lig Lomma gästgiveri och här farms ocksä Lomma Sparbariks första lilla hus. Brofästet är och har varit en viktig del av Lomma, sedan svängbron revs en liten gatstump vid sidan av Västkustvägen.Att dóma av äldre berättelser var svängbron inte alldeles enkel att ta sig över eller under. Sa inträffade en allvarlig olycka när Hjalmar Anderssou med sin hustru Signe samt fröken Ida Sederhalm kom körande över bron den 16 augusu àr 1914 pá förmiddagen. Anderssen körde pä ett av brons hörn och vid kollisionen slungades alla tre passagerarna i vatmet. En studerande

Bertil Holmeyer-Kylberg fràn Svalöf kasrade sig i vattnet och räddade fröken Sederhalm medan andra människor undsatte Hjalmar Anderssen ach hans hustru. Signe Anderssen var dá redan död. Vid brofástet bor medlemrnar av Lomma Museiförening, här finns en äkare som smyckat gatan med allehanda förernäl. När han lade om sitt avlopp hitrade han tvà bitar av kalksten med inskriptioner. Han trodde det var tvà milstalpar, men det är tvà bitar av samma milsten. Gästgivargirdarna skulle hgga med en mils mellanrum, och där skulle det sta milstenar sa man visste var man var. Bebyggelsen i bildens nedre del uppkom när Lomma hamn lag betydligt Iängre uppströms än vad den gör i dag. Här stad Emil Selmer och giljade. Han hade en sorts ryssja av stálträd som han sänkte ned i vatmet. Med ett knä kände han när fisken - aftast àlar - giek in i ryssjan och dà var det bara att dra upp. Pà bron stad Carl GustafLekhalm och betraktade vad som hände. Carl Gustaf intervjuade Emil och sa kom ghven in i antikvarieärn betets annaIer.

16 Bilden visar Västkustbron i Lomma som byggdes 1936-37 och avlöste den gamla svängbron, en jämbro. ÖverVästkustbron gär dagligen tusentals bilar och bussar pa vä g till eller tfrán Bjärred, Lomma och Malmö. Lomrnas utpendling är stor. Mitt pa bron fär cyklistema byta körfált til! cykelvägen mot Bjärred. Inte sa ofta, men dá och dà ser man ungdomar som metar fràn bron. Under manga ar har i an vid bron legat en vacker träbát. Den har nu àn tagit tillbaka. Ä ven om aar inte är sa märkvärdiga sa har de varit viktiga. Under mer än fyra hundra ar har passagen över Höje a varit betydelsefull. Länge har den varit viktig för manga av fritidshätägama uppströms. De mäste antingen vara utan mast eller skaffa en fällbar, Segelhöjden är bara nägra meter. Den egendomliga vägdragningen över àn beror pa flera faktorer. De garnla vägarna kom under arhundraden att päverkas av lertäktema, sedan av de àterstàende

darnmarna, industrianläggmngarna och markägoförha.llandena vid Habo gärd. Sa blir ju en bro billigare ju kortare den är. Men om man kör längsamt över bron kan man än i dag skymta delar av det gamla samhället Brohus strax söder om bron. Här ligger bland annat "Villa Solsken" som ur-

sprungligen var bosrad för tyska tegelbruksarbetare men sa smáningom bostad at ingenjören A.W Lundberg. Han bodde där til! 1896. sa vid Västkustbron förenas verkligen gammalt och nytt.

1 7 Bilden visar vad manga tror är bakgrunden til! namnet Lomma, "den ljumma, längsamma än" , den som förr hette Lomrna a. I dag heter den Höje a och innan broarna byggdes vid gästgivargarden var den segelbar ända till Önnerup. Der var nödvändigt för att frakta teglet ut i Öresund frän de manga tegelbruken längs àn. Tegeltransporterna gjorde án känd som ett utflyktsmäl, och hit kom bätar frán Danmark med sällskap som of ta förlade sin picknick til! stränderna av Höje a. Dà genomförde man ofta muddring ach rensning av àn, Trafiken var under 1800-talets senare del sa omfattande att srnä restauranger ach handelsbodar växte upp utefter strànderna, Dà var det nödvändigr att kunna angöra en kaj eller en brygga. Bilden visar vad som i början av 1900-talet var kvar av en sädan kaj. I bakgrunden skymtar ett av de mänga tegelbruk som aulades vid äns stränder. Pa grund av avloppsutsläpp frän kommunerna upp-

ströms är àn i dag betydligr smalare pa grund av inväxning. I àn, den stil!a ach lugna, bedrevs för hundra ar sedan ett märkligt fiske, kastfisket. som sannolikt har förekommit sedan fomtiden. Det gar til! sa hàr: Fiskaren skaffar sig eller binder själv etr strutformat nät ach hänger upp det ungefär

Lemma. Áparti.

som ett parasoli. I parasollets kanter hänger han tyngder. Sa, med en del av nätet i munnen, tar han den andra delen och kastar ut struten sa utbredd som mö]ligt. Dä gäller der att öppna munnen. Tack vare tyngderna sjunker nätet ach fängar den fisk som rakar fmnas pa platsen. När fiskaren

drar upp struten sluter den sig och stänger fisken inne. Under lang tid har Höje a varit starkt förorenad. Nu har vannet klarnat, ánninstone pa somrnaren, och man skulle kanske, om det var tillIàtet, pröva att ljustra al?

18 Hälsning frän Lomma säger det här vykortet. Det visar tvà tegeljakter som kunde fälla sim master för att kunna passera bron. Den första bron byggdes troligen under I600-talet, men brändes av danskarna, Den lilla högen med sand antyder att här pagar nägon slags tillverkning. Skutorna kan vara nägra av Lommas manga tegelfartyg. De kunde lasta mellan 11 000 och 13 000 tegelstenar. Bilden är frän aren 1907 -10. Det var nágra ar av högkonjunktur för Lommas industrier. I bakgrunden syns ett hus som til!hörde Gustav Carlsson pa Prästbergavägen. En nästan likadan bild togWilhelm Shàrengrad pa samma plats. Wilhelm var da chef för cementbolagets fabriker i Lomma. Tegeljakterna pa bilden stakades ända upp til! Lomma kyrka. De giek i skyueltrafik til! Köpenhamn. Det frnns arkiv som berättar att nästan tvà tusen fartyg utklarerades til! och fràn Lomma under I900-talets första ar. Fartygen var rätt smà

och det krävdes manga turer med tegel bland annat til! Köpenhamn.

.Mo, snOng rán 1!omma.

<<  |  <  |  1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  >  |  >>

Sitemap | Links | Colofon | Privacy | Disclaimer | Algemene voorwaarden | Algemene verkoopvoorwaarden | © 2009 - 2021 Uitgeverij Europese Bibliotheek