Lomma i gamla vykort

Lomma i gamla vykort

Auteur
:   Uno Björkhem
Gemeente
:   Lomma
Provincie
:   Malmöhus län
Land
:   Sverige
ISBN13
:   978-90-288-1149-2
Pagina's
:   80
Prijs
:   EUR 16.95 Incl BTW *

Levertijd: 2-3 weken (onder voorbehoud). Het getoonde omslag kan afwijken.

   


Fragmenten uit het boek 'Lomma i gamla vykort'

<<  |  <  |  1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  >  |  >>

29 Bilden visar "Bjerreds Saltsjöbad, Lawntennisbanorna" . Var de här banoma legat vet jag inte. Ett faktum är att hundra ar senare sa finris det bàde tennisbanor och boule-banor i Bjärred. De utnyttjar manga av de stora, obebyggda ytorna i Bjärred. Man akte inte till Bjärred bara för att bada. Här fanns restauranger och de tennisbanor som dà inte hittat nägra utrymmen i Lund. Det màste ha funnits minst tvá tennisbanor. Spelarnas klädsel skiljer sig àtskilligt frän dagens tennisspelarklädsel. Att spela tennis i längkjol kan inte ha varit sa praktiskt. Á andra sidan var den manlige motspelarens hängselförsedda längbyxor ett handikapp. Den liila flickan i hatt och klänning var kanske dàtidens boilkalle. Det finns en gammal karta över Bjärred-

naja, sa gammal är den inte, men den har utnyttjats för att markera de sex viktigaste fastigheterna vilka sa smàningom kom att styckas till villatornter. Bjärreds Saltsjöbad lag pa nr 24, strax norr

om Bjersund, ett ornràde som pa moderna kartor fortfarande heter Bjärreds Saltsjöbad. Och si, hundra meter frän det gamla stationshuset finns än i dag tennisbanor. Förutom tennis var krocket, kägelspel ach boccia vanliga säilskapsspel- i dag har boule tillkomrnit.

Bjerred Saltsjöbad~ Bjerred, Lawn-Tennisbauoma.

30 Det här ar "Restauranten i Bjerred". Vykortet ar taget pa litet längre avstànd och avslöjar en del av omgivningen. Till vänster i bilden syns en föregängare till de vindkraftverk man kan se i Skäne. Den här snurran producerade inte elektricitet, den pumpade vatten. Varifràn och tiU vad vet vi inte. Men det fanns säkert en brunn i parken. Sa syns, tiU vànster om den pampiga entrén, nagot som liknar en pergola. En vägg, troligen i trä, genombruten av fönster. Med väggen som skydd odlade man växter, oftast rosor, men ocksà persikor och vindruvor. Det här arrangemanget gar igen i Bjärreds nutida bebyggelse. I bilden kan man lägga märke till parkeus blomsterprakt. Längst till höger skymtar vad som kan ha varit ett lnsthus eller en parkteater. Vykortet har använts av nagon som vill sända "en hälsning" fràn ett stort etablissemang. För det var nämligen bäde stort och imponerande. Har fauns tvà restauranger, en första

och en andra klass. Egentligen farms det ocksä en tredje klass, den lilla kiosken som Bjärreds Saltsjöbad kanske lat bygga nagot av de första aren under 1900-talet. Bjärreds Saltsjöbad marknadsfördes ganska intensivt främst mot Lundaborna som en kurort. De strapatser man ädrog sig un-

der bad eller annan ansträngande sysselsättning kunde lätt kompenseras i nagon av restauranger na. Miljön kring Bjärreds Saltsjöbad kom ganska snart att utvecklas till en mycket omväxlande rniljö med ljus och skugga, vind och vindskydd, skog och trädgard. Delar av detta kan man se

än i dag även om urkunderna frän restaurangverksamheten uppges ha försvunnit.

31 Att döma av de manga vykort som producerats med Bjerreds Saltsjöbad som motiv, tyeks platsen ha varit bäde viktig och populär. Det här är restaurangen igen. Pà den här bilden, troligen fràn 1 91 0, finns flera intressanta detaljer. Fasadens sniekeriarbeten med pilastrar, det halvcirkelformade fönstret pà övervàningen. Tänk pä de här detaljerna vid bild 46. Sä är det trappan där mannen star. För att tillgodose anströmningen av gäster fanns det tvá uppgängar, en för första och en för andra klass. Det här tyeks vara andraklassentrén. Nu var verksamheten kanske inte alltid sä lukrativ. Även om det stär fern automobiler intill huset sä talar de tjugo cyklarna ett annat sprák. Hit eyklade man frän Lund, en mil, för att bada och förnöja sig. Väl här fanns det kanske inte sä mycket pengar att spendera. Mannen i trappan verkar vara nägon sorts myndighetsperson, kanske en polis. Det finns berättelser frän Bjärreds Saltsjöbad

som talar om att polisen ib1and màste ingripa. Men man kunde resa nll Bjärred pà andra sätt. I mitten av 1940-talet öppnades

en bátlinje mellan Malmö och Bjärred. Trots att bryggan dá var nära en kilometer lang var det kritiskt eftersom angfartygetThor hade en djupgäende pá 3,5 fot,

d v s ca en meter, medan djupet vid Bjärreds badbrygga brukade vara en meter och tjugo centimeter. Resan frän Malmö till Bjärred tag ca 45 minuter. Bätresan blev mycket populär ach mälgruppen var troligen mer besuttna Malmóbor.

Bierred

alt iöbad, Re taurenten.

32 Bjerreds Saltsjöbad. Bilden visar tidningskiosken och allén. Allén gar västerut ned mot stranden frän Västkustvägen. När man vistades i. Bjärred rnàste man ju umgàs. För att kunna umgàs màste man känna till vad som hände ute i världen. Därför var tidningskiosken viktig. Där kunde man inhandla sin tidning, läsa den och sá, som pà bilden, samtala om alh det stora som händer ute i världen. Att döma av darnernas och herrarnas kladsel är det tidigt 1930-tal, troligen en dag i juni. Bokarna i allén planterades

] 901 och är i dag en högvuxen, sval och skuggande liten skog, just vid infarten till Bjärred. Manniskorna man ser pá bilden kan förmodas vara de man kallade "inskrivna", de som hade tillgang till parken och tennisbanorna. Tidningskioskens arkitektur áterfinns pà mänga vykort frän samma tid. De privilegierade kunde röra sig mellan kiosken, restaurangerna, de mänga spelen och stranden. En avundsvärd till-

varo - ellerj Tidnmgskiosken är borta, men allén är kvar.

Bierred Saltsiö ad, Tidningskiosken och Alléen.

33 Gamla Bjerred beteeknar den del av Bjerred som först bebyggdes av sommarvillor. Bilden är tagen strax norr om Bjersund pa en plats som fortfarande är obebyggd. Man kallar bilden "Parti fràn Gamla Bjerred", Badlivet är inte sa intensivt, Det kan bero pa den ansamlmg av tang som syns pa bilden. Även i dag, 1998, är tangen ett problem. Men pa stranden är det desto livligare. Har sitter och star grupper av människor ach samtalar eller vilar, nägra har det bara skönt. Med en lupp kan man urskilja att nagra av männen til! höger om flaggstangen bär uniform. Den hissade flaggan antyder nägon form av hemvärns- eller försvarsövning. Tre av fyra gossar i bildens nedre högra hörn bär mössor. Men badlivet var, som

nämnts tidigare, eftertraktar, Jag citerar frän ett reklamtryck: "1 Bjerred komma samma kurmedel til! användning och behandlas samma sjukdomar som vid västkustens övriga badorter. Främst

bland kurrnedlen stàr här, liksom öfverallt vid havsbaden, den rena hafsluften, i Bjerred visserligen, pa grund av dess läge vid sundet, mildare än de längre norrut belägna badorterna, men doek kraftig nog, att kunna i hög grad utöfva sin kända, stärkande och upplifvande verkan pa organis-

men i dess helhet och framför allt pa nervsystemet ... " Även om inre sa manga människor är i vatmet sa lar man hoppas luften gjorde sin.

34 Det här är Bjerreds Restaurants matsalomkring ar 1901. Om vi tyckte att restaurangens exteriör i bild 28 var pampig sa är interiören inte sämre. Här sitter man vid dukade bord med linnedukar, herrarna för sig och damerna för sig. De omges avett högt, luftigt rum med träsnickerier ach stora fönster som släpper in ljus och värme och troligen ocksä en del kyla. Snickare och glasmästare mäste ha blivit överlyckliga när restaurangen skulle byggas. Man sitter inornhus. Kanske beror det pa att kartet gratulerar en Johanna pa namnsdagen. [ohanna är en av kvinnorna i fruntimmersveckan, den vecka i juli som garanterat innebär regn àtminstone om man far tra bondepraktikan. Men det kanske inte gällde i Bjärred. Här lär ha serverats kal! kakt lax, skinka i madeirasàs, färsk sparris fràn Bjärred, ungefàr som "dagens ràtt". Allt serverat av kypare i frack. I restaurangen eller dess omedelbara närhet

fanns ocksà en glassmaskill. Den uppskattades särskilt av barnen. Nagonstans irestaurangens närhet fanns en stor hög med sägspän. Under den farms is, inte sällan frän Ringsjön, en plats till vilken en sydskäning knappt vàgade sig. Isen sagades pa vintem och förvarades pa der här

sätter. Isen var ocksä behändig för att kyla diverse drycker. Restaurangen pa Bjärreds Saltsjóbad var nog förstklassig med den tidens mätt mätt.

35 Bilden visar tio arbetare i mössor och kepsar, en arbetsledare och en direktör till höger i bilden. De senare är annorlunda klädda med kavaj, hattar och överrock. Huset är det garnla Lomma Saltsjöbad och frarnför det star de som sköter underhället. Byggnaden är egendomlig med sin fyrkantsarkitektur, sitt valmade tak, snickarglädje och balkonger. Bilden är frän 1930talet, men jag har inte lyckats identifiera nàgon av männen pa bilden. Lomma Saltsjöbad är inte sa väldokumenterat i skrifter som är tillgängliga för vanliga människor. Men Lomma Saltsjöbad betydde väl sa mycket för besökarna fràn Malmö som Bjärreds Saltsjöbad betydde för Lundaborna. Fantiljen Palmqvist som jag berättat om tidigare arrenderade anläggningen. De hade nog aldrig semester. Under krigsären dä det var besvärligt pa manga sätt - kom regelbundet ett antal gäster til! Lomma Saltsjöbad. De

fick lämna sina ransoneringskort i utbyte mot mat och dryek. I gengäld fick ju Palmqvist lämna korten för inköp. Fiske var ett sätt att dryga ut inkomsterna. Erik Persson berättar att man kunde börja tidigt pa morgonen med att, som han säger" stryka räkor". Man ßngade räkor som sedan

användes som agn. Sa satte man ut kanske 500-600 krokar.

36 Bilden visar Lomma Folkets hus, Lomma Folkets hus byggdes 1898. Det är ett av Sveriges äldsta. Det tillkom som ett resultat av lockouten mot arbetarna vid cementbolaget. Dá biklades en fackförerting i Lomma, Med mycket móda och stort besvar lyckades arbetarna friköpa en tornt av lantbrukarna, Bönderna i Karstorp var inte sa förtjusta i socialistiska arbetarföreningar. Sa byggde man huset i Lommategel och inredde det enligt tidens sed med en scen, balustrader pa övervänlngen och dekorativa väggmalningar i tak och pa väggar. Ett stort arbete lades ned pa planteringarna i parken. Den var dà inte sa mycket att hurra för. Efter en storm pa 1940-talet fick mycket arbete göras om - saltvat ten som översvämmade parken skadade och dödade mänga av träden. De överlevande traden och de nyplanterade är i dag 1998 ett eldorado för kajor, kràkor och räkor. Till häger i bilden star "förargelsens hus", en toa-

lett. Jag gissar att det var en pissoar eftersom dà, liksom nu, de flesta fackliga aktörerna är män. Folkets hus byggdes till med en tyavanig byggnad ar 1920 i den norra delen. Dä byggde man ocksa ett litet uthus i kalksandsten för vaktmästarens grisar och höns. Där spelar i dag ungdomar

häftig musik. I Folkets hus var Johan Larsson vaktmästare under aren 1918-22.Underhanstid ordnades nattabaler och fiskarebaler. Lommas Skyttegilles basar i september 1902 áterges pä bild 42. Nägra av deltagarna uppträdde i Bara hàrads folkdräkter. Utanför Folkets hus farms en

dansbana, När man byggde till huset ar 1920 kom en väldig storm, det blev högvatten och dansbanan flöt i väg ända upp till Strandvägen. Där räekte knappt stora stövlar. För femtio ar sedan, 1948, kunde danserna i parken samla över tusen ungdomar, mänga frän Malmö.

37 Sagabiografen lag i Folkets hus stora sal. Den värmdes med en stor spis i den södra delen av salen. Här förekom filmvisningar, möten och fester. De första filmvisningarna började troligen omkring 1916. Dà hade man bara en projektor och tvingades göra paus mitt i filmen. Biografen fick bäure tider efter tillbyggnaden av huset ar 1920. Dá införskaffade man ocksà tvà projektorer och kunde visa film erna utan paus. Man hade kvällsföreställningar fyra dagar i veekan och matiné pa söndageftermiddagarna. Ar 1930 byggde man ett apparatrum för projektorerna. Folkets-husverksamhctcn lade grunden til! Lommas livliga föreningsliv. Manga är de medelälders lommabor som spenderat sina veckopengar pa matinéerna - men ännu hellre pa vuxenfilmerna. Men i lokalen samlades, utöver arbetarrörelsen, diskussionsklubbar, ungdomsföreningar, föreningen Sagostunderna med musikkár, Röda Korset och

manga andra. Jag skulle tra au den bioverksarnhet man bedrev här lade en viktig grund till föreningslivet i Lomma - även om film vid sekelskiftet ogillades av manga.

38 För mig är bilden av det gamla kommunalkontoret i Lomma ett uttryck för maktens medmänsklighet. Frán början var huset Lommas epidemisjukhus. Sa blev det tack vare en kommuntjänsteman, kommunalkontor. Kommunalkontoret, en trettiotalsvilla som läg pa Kaptensgatan, kan möjligen beskyllas för au vara en stor, men knappast överdàdig villa. Man kan se att huset byggts till för att tillgodose ökade utrymmesbehov. Ár 1998 används huset av ABF och kallas för Kaptensgárden. Här finns ocksà arbetsmarknadsprojektet Lomma Runners. Huset har manga lustiga rum som är förbundna med korridorer och vindlande trappor. Att kommunalkontoret hamnade här kan möjhgen bero pa närheten till järnvägsstationen. Nu var det här rned kommunalkontor inte sa rnycket. Manga fyrtiotalsbarn känner i stället igen huset som läkarmottagningen dit man giek för att bh vaccinerad. Läkaren hade sin mottagning pa

överväningen, i botrenváningen satt en ensam kornrnuntjänsteman. Nàgra jag talat rned tror han var kommunalkamrer. Bertil Göransson, som jag berättat om tidigare, bar ut tidningar längs Kaptensgatan. Det litet surmulna mottagandet av pensionärer som fätt vänta pa tidningen, tycks ha

kompenserats av den sirlige Einar Fagerberg pa kommunalkontoret. Sàvál exteriört som vad beträffar interiören är det här ett märkvärdigt hus. Det nuvarande kommunhuset pa Strandvägen kommer doek att ga. til! historien som ett langt märkhgare byggnadsminne.

<<  |  <  |  1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  >  |  >>

Sitemap | Links | Colofon | Privacy | Disclaimer | Algemene voorwaarden | Algemene verkoopvoorwaarden | © 2009 - 2021 Uitgeverij Europese Bibliotheek