Lomma i gamla vykort

Lomma i gamla vykort

Auteur
:   Uno Björkhem
Gemeente
:   Lomma
Provincie
:   Malmöhus län
Land
:   Sverige
ISBN13
:   978-90-288-1149-2
Pagina's
:   80
Prijs
:   EUR 16.95 Incl BTW *

Levertijd: 2-3 weken (onder voorbehoud). Het getoonde omslag kan afwijken.

   


Fragmenten uit het boek 'Lomma i gamla vykort'

<<  |  <  |  1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  >  |  >>

39 Det här är dansrotundan i Folkets park vid Lomma Saltsjöbad. Det är en rund byggnad avsedd för dans. Senare kom den att användas för brottartävlingar som arrangerades av brottarklubben Envig. Nu var det sa att man vid en av dessa tävlingar upptäckte att byggnadens mittpelare stad i vägen. Sa man tag helt sonika bort den. Det kunde ha gatt pa tok, men det enda som hände var att taket sjönk nágra decimeter. Otaliga är de lommapensionärer som svängt sina ben i danser pa rotundans golv. Bertil Góransson, Hans Hansson, viktiga politiker i Lomma är bara tvá av manga. Jag vet inte varifrän rotundans koncept kommer, men ett fakeurn är att liknande byggnader kan ses pa manga platser runtom i Skäne. Byggnaden uppfördes ar 1939 som en serveringsterrass. Äret efter fick dansbanan parkettgalv. Tio ar senare, 1949 fick rotundan det utseende den har i dag. Här firade SLU manga fester. Manga i Lomma tolkar SLU som Sveriges

lantbruksuniversitet, men "Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund" var faktiskt först med förkortningen i Sverige.

40 Det här är en bild frän en julfest i Folkets hus i Lomma nagon gang pa 1940-talet. Nära hundra barn och nägra lärare har sarnlats för att fira jul. Det är pafallande manga flickor, men kanske döljer sig nägra pojkar bakom tomtemaskema. Längst til! höger i bild stàr nagra vuxna,

det kan vara en lärare och en rektor. Fórre länsäklagaren Klas Lithner har ar 1992 fran vannen Bórje Larsson fatt en liten skrifr om hur man firade jul ar 1936. Det är "Lemma Jul 1936" vilken. 1992, betingade ett pris av 50 kronor. Der är en liten enkel steneilerad femtonsidig skrift som in-

nehäller smà annonser för de företag som hjälpt til! med finansieringen. Redan för sexrio ar sedan var Lommas föreningsliv livaktigt. Skriften innehäller dikter, äterblickar ach staristik frán idrottsàret 1936. Mot bakgrund av bilden är det märkligt att i tabellerna fràn idrottsprestation-

erna, där finns det inga flickor, Det är litet synd att korter är svartvitt. Interiören, där ungdomarna stär, är mycket vacker med färger i gragrönt och brunrött.

41 Bilden är en av manga flygbilder över Lomma tagen ar 1957. Det man möjligen tror är en industri är i själva verket Pilängsskolan, gymnasiet i Lomma. Hans Hansson, legendarisk politiker i Lomma, var med om art ta beslutet om Pilängsskolan. I dag 1998, har den utvecklats til! ett utbildningscentrum med rnöjligheter til! sport och idrott, främst kanske simning där simklubben Hajen spelat en viktig roll. I Lomma säger manga tjänstemän art det är den lilla simhallen med de stora mÖjligheterna. Kanske är det symtomatiskt att en tidigare landshövding i det förra Malmóhus län giek i den skolan och til! och med tilldelades en utmärkelse för goda studieresultat. Under sina studier delade han ut ridningar i Lomma. Pa den här bilden kan man ana de första tendenserna som sa smäningom skulle utvecklas til! der vi - i positiv bemärkelse - kallar sexriotalsplanering. En bidragande orsak var säkert kopplingen mellan

simhallens närhet til! skolan och därmed statsbidrag. Om det är riktigt är det nog bara ett teeken pa art Lommapolitikerna var tidigt ute.

42 En bild fràn Lomma Skyttegilles basar visar en gruppbild pa ett femtiotal personer. Nägot förvänande är att det absoluta flertalet är kvinnor, manga med fantastiska hattar. En av damerna verkar vara brudklädd. I gruppbilden, tagen frarnför ett grönskande buskage, finns bara en handfull män. Nagra av deltagama uppträdde i folkdräkter vilket framgar av en annan bild frän samma tillfille. Lomma Skyttegille var bara en av de manga föreningar som ordnade basarer, bland annat i Folkets hus. Före, eller möjligen efter det man tagit den här bilden färdades skyttegillet i srnä bàtar ut pa Höje a, kanske för en picknick. Det är svárt att ange när bilden är tagen, men av darnernas kläder kan väl en gissning pa 1900-talets första decennier inte vara helt fel. Dä hade Höje a i över hundra ar varit känd som ett attraktivt utflyktsmä.l- vilket den är än i dag, 1998.

Lomma skyttegilles bazar den 13 och 14 Sept. 1902

Foto.<lul 'öberg, Jlaimö

43 Det här är inget vykort men ett viktigt visitkort. Professor Hjalmar Nathorst har sänt det med en hälsning till en god vän. Nathorst var verksam pa Alnarps lantbruksinstitut. Han hade sin tjänstebostad pa Alnarp och spelade en viktig roll bàde som vetenskaplig ledare pa institutet och som inflytelserik politiker i Lom-

ma. Jag har berättat om lockouten där Nathorst inte sa framgangsrikt försökte media och om oenigheten när det gällde om- eller nybyggnaden av Lomma kyrka. Under lockouten i Lomma ombads han av företagsledaren Rudolf Fredrik Berg att hälla ett antisocialistiskt föredrag för arbetarna. Syftet var att varna dem

fROFESSOR JfJALMAR rATHORST

Js:LN.A.R~

för socialismens faror. Nathorst uppträdde vid tvá tillfállen. Vid det ena mötet uteblev arbetarna vilka i stället samlades till ett eget möte. Vid det andra uppstod en diskussion som ingen var förberedd pa. När det gällde om- eller nybyggnaden av Lomma kyrka satte sig Nathorst pa tvären när det gällde finansieringen vilket

inte hindrade att, när kyrkan var fàrdig, lantbruksinstitutet i Alnarp krävde förtur till nägra av bänkarna i kyrkan. Nathorst var en man att räkna med i Lomma under 1800-talets senare del.

~/~c-~'~~_~ ~~~~~

44 Bilden visar nybyggnaden vid Vinstorps skola, Den här nybyggnaden är en tegelkoloss som lades intill den gamla skolans tre byggnader. Fotografen har státt pa skolgàrden intill en av de gamla flyglarna. Vinstorp var en av de tre byarna i Lomma. Skolan ligger rätt langt ifràn den gamla byn. Manga medelälders människor i Lomma minns att i huset sa fanns gymnastiksalen och badet. Trots byggnadens "fyrkantighet" tycks det som om bäde elever och larare trivs i dag. Skolgärden ar vackert bemälad med "kletter" och har finns manga roliga installationer med tra och växter. Det har är en av de tre skolor som inrättades i Lomma under 1900talet. Skolan kom till Lomma 1820. Dä hade man, re dan ar 1800 konstaterat att de flesta vuxna i Lomrna, Karstorps och Vinstorps byar kunde läsa: "Laser i bok". I den här skolan var Matilda Nilsson lärarinna i 38 ar. Hon kom ifràn Uppäkra utanför Lund, en plats som kan ha haft

inflytande pa Lomrnas utveckling att dóma av utgrävningar ar 1998. Nästan hundra ar tidigare var Matilda examinerad som lärarinna, men hon kom inte till Lomma förrän ar 1902. Nàgra ar senare köpte hon en cykel i Äkarp för 230 kronor. När hon gjort det hade hon 105 kronor

kvar av grundlönen. Matilda har berätrat mycket mer i Lomma Museiförenings tidskrift nummer 14,1998.

45 Flädie järnvägsstation pä den här bilden är en av mänga starioner i Skàne som präglats av nyttotrafikens omsorg om trafiken ach passagerarna. Den är, precis som i Lomma, en menumental byggnad i tegel med en kraftfull arkitektur. Hit reste mänga barn frän Bjärred för att gä i skola antingen i Lund eller i Flädie. Skyltarna pà stationen sitter glest ach vittnar om att tagen inte giek sä fort vid seklets början. Gaveln pryds av en klätterhortensia och bakorn huset växer en alm. Carl GustafLekholm, f d museiintendent i Malmö, giek i sin ungdom i ferieskola i Lund. Han fick traska til! järnvägsstationen i Bjärred för vidare befordran til! Flädie. En dag när en vagn spärade ur i Flädie blev glädjen stor - nu fär ui äka hem, pägar sade stinsen. Men det har jag nog berättat om förut. Flädie var en knutpunkt där snälltágen pä västkustbanan starmade för anslutningarna til! Lund. Kaniks tegelbruk som ar 1998 tillhörde Stràbruken, gene-

rerade mycket trafik via Flädie station. Järnvägen hade stor betydelse. Här fanns telefon, telegraf, mängder av affärer, bagerier, ett mejeri och mycket mer.

46 Bjerred. Pa korter star det:

"Ett snälltag lämnar Bjerreds station medförande .. " Jo, sa var det meningen att man skulle fylla i sitt namn, Bilden visar Bjerreds station. Lägg märke til! det halvcirkelformade fönstret, det sag vi ocksä i Saltsjöbadens restaurang. I dag är stationen ett ungdomscafé. Endast vana agon kan se sparen i terrängen. Loket är LBJ 2 frán Palun i januari àr 1901 och torde med dagens mätt mätt inte ha varit nägot snälltág, Pa sin hójd uppnädde det 40 kilometer i tirurnen. Bilden visar ocksà vilken möda man lade ned pa trafikanternas välbefinnande. Tretums plankor har lagts til! en perrong som perfekt ansluter till vagnarnas dórrar, Perrongen revs ar 1915. Fór den järnvägsintresserade har nàgon angett den första vagnen som en boggievagn med beteckningen COl eller C02. Det här vykortet sändes av en Albertina tiil nägon som den 20 juli hade namnsdag. Inga Haraldsson har i hembygdsföreningens tid-

sknft nummer 32 1995 berättat om "Badliv i Bjerred". Hon har il!ustrerat sin artkei med ett fotografi av när det elektrifierade täget anländer til! Bjärred nágon gang pa 1920-talet. Det täger känns inte lika spännande som ängloket. Men perrongen vimlar av folk. Man kan utan lupp räkna

til! ett fyrtiotal människor, men nagra ger intryck av att vara myndighetspersoner.

47 Statianen Bjerred har vi sett i bild 46. Men en del har förändrats. Cykeln är borta och i stället för konduktören är det lokforaren som tittar ut frän täget. Loket stär litet längre bort ach perrongen syns inte lika bred som tidigare. Kortet berättar att starionen i Bjärred var viktig. Men innan badgästerna frán Lund kom fram skulle de passera flera stationer, Fjelie, Lerákra, Kaniks tegeIbruk och sà Bjärred. Ungdomarna frän Lund brukade stà med järngrinden pä täget öppen för att kunna hoppa av innan tàget stannat. Det gil!ade inte stinsen, men för det mesta giek det ändä bra tack vare att plattformen läg i nivá med vagnsgolvet. Det var viktigt att komma av täget snabbt eftersom det gällde att komma först ned til! stranden, fràn stationen var det kanske 800 meter eller sá. Trots detta minns Inga Haraldsson flera konduktörer som snälla och vänliga människor, of ta iklädda vita linnekostymer. Det fanns särskilda öppna

vagnar med litet hàrda men rundade träbänkar.

Stationen. Bjerred.

48 Bilden visar Fjelie järnvägsstation. Det var en av stationerna efter banan Bjärred-Lund. Det var ju en "bad-bana". Der syns nàstan pa stationshuset som verkar vara släkt med Bjärreds station med liggande och staende träpanel och stora fönster. Huset var ursprungligen gult. Perrongen är, precis som i Bjärred, byggd i trä och upphöjd sa det skall vara enkelt att stiga av ach pa taget. Pa perrongen sitter stinsen Carl Ösrberg med sin familj. lag har inte lyckats utröna vad det cylinderfarmade föremälet til! vänster kan vara. I bakgrunden skyrntar en radiomast. Onsdagen den 14 juni 1939 giek det sista raget til! Bjerred. Det var dukat til! gravö! i restaurangen. Arbetet med banan mellan Bjärred och Lund började man med ar ] 900. Man tag grus nere vid stranden i Bjärred. Iärnvägen invigdes ar ] 90] . Minneskunniga män berättar att det en varm sommardag kunde vara upp til! 5 000 resande. Resan tag 25 minuter, men kunde bli för-

längd dä man pa nägon station väntade pa nagon stamkund som försovit sig. Kyliga vinterdagar fanns det kaminer i vagnarna.

<<  |  <  |  1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  >  |  >>

Sitemap | Links | Colofon | Privacy | Disclaimer | Algemene voorwaarden | Algemene verkoopvoorwaarden | © 2009 - 2021 Uitgeverij Europese Bibliotheek