Ydre i gamla vykort

Ydre i gamla vykort

Auteur
:   Göran Elmborg och Rune Ericsson
Gemeente
:   Ydre
Provincie
:   Östergötlands län
Land
:   Sverige
ISBN13
:   978-90-288-1151-5
Pagina's
:   80
Prijs
:   EUR 16.95 Incl BTW *

Levertijd: 2 - 3 werkdagen (onder voorbehoud). Het getoonde omslag kan afwijken.

   


Fragmenten uit het boek 'Ydre i gamla vykort'

<<  |  <  |  1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  7  |  8  |  >  |  >>

Inledning

En bild säger of ta mer än tusen ord är ett talesätt som hörs ibland. När det gäller dokumentation av en bygd eller händelser i en ort stämmer det ofta. När vykort började användas pa 1890-talet, var det en större händelse än vad man kanske kan föreställa sig idag. Nu översköljs vi av bilder i tidningar, böcker och reklam för att inte tala om TV. Men da var man inte bortskämd med illustrationer. Kommunikation per post var lättare än att resa. Man màstc oc ksà komma ihag att telefon inte var sa vanligt förekommande pa den tiden. Vykorten blev därför omàttliçt populära, liksom helgkort, gratulationskort etc. Det gick sa langt att posten màste anställa mera personal för att ta hand om alla kortförsändelser. Till sist började man rent av att klaga pa "oskicket med alla kort" . of ta kan man läsa pa kort i 1900-talets början "Tack för vyen, skicka gärna fier. Här kommer en frän mig".

Det fanns naturligtvis en kommersiell sida av saken ocksä. Fotografer skulle ta attraktiva bilder, förläggare ach tryckerier skulle engageras. Varje tabakshandel, diverseaffir och bokhandel förde ett stort sortiment av kort för olika behov.

Vad beträffar Y dre härad i södra Östergötland är de första vykorten sannolikt frän ar 1900 eller 1901. Tidigare har de hittills ej kunnat beläggas. Vanligaste motiven var kyrkor, andra viktiga

byggnader och naturscenerier, vilket det fanns gatt om i bygden. Däremot är motiv med händelser och folkliv ej sa vanliga. Det hände kanske inte heller sa mycket i orten, som ansags motiverat att fästa pa vykort. För en sentida betraktare kan det vara intressant att följa utvecklingen av bebyggelse, kommunikation er och näringsliv.

Nagra fotografer, som ägnat sig at Y drebygdens motiv, förtjänar att nämnas. Först ach främst máste vi da frarnhàlla August Christian Hultgren (1869-1961). Han var född i Svinhult, men hade i unga ar emigrerat till Chicago, USA, och där lärt sig fotograferandets konst hos en äldre bror, Sa smàningorn àtcrvändc han till Sverige och fick da anställning hos Nordiska Museet i Stockholm som fóremàlsfotograf Emellertid drog hembygden. Tidigt pa 1900-talet började han därför föreviga motiv fràn Svinhults socken med omnejd. Han var en mycket noggrann person och hade stort tàlamod att invänta rätta ljusförhallanden ach rätt situation innan han lät exponeringen ske. Tusentals bilder finns bevarade, som tillsammans utgör en oskattbar dokumentation av dàtidcns Y dre. Samlingen ägs nu av Östergötlands länsmuseum i Linköping. Hans fotoutrustning och kopior av hans bilder finns i kommunbibliotekets Hultgrensmuseum i Österbymo. Endast nagra tiotal av hans bilder är emellertid kända som vykort.

En annan fotograf som producerade ännu flera vykort var Karl]. Stille i Tranàs. Han koncentrerade sig pa Tranäsorten med omnejd, varigenom även norra delen av Y dre kom med. Stille var flitigt verksam sannolikt aren 1903 -191 0 bàdc som fotograf och förläggare. I jämförelse med HuItgren, kanske Stille vinner mer i kvantitet än kvalitet. Hans vykort sammansattes ibland av tvà eller tre bilder, vilka da med nödvändighet blir ganska smà. Men naturligtvis finns manga bilder av utsökt kvalitet.

I övrigt kan nämnas fotografen [ohn Forsberg och hans efterträdare brodem Gunnar, bàda frän Österbymo. De var verksamma i huvudsak fràn 1920-talet till 1940-talet ach främst med motiv fràn Sund och Norra Vi soeknar.

Flertalet affärer i Y dre hade pa den tiden àrrninstone viss verksamhet som förläggare av vykort. För norra delen av Y dre dominerar dock Tranàs Pappershandel i denna roll. Karl]. Stille hade ursprungligen grundat denna affär.

Med föreliggande urval av vykort frän 1900 till 1940 hoppas vi kunna ge läsaren/betraktaren en viss uppfattning om Y dre i äldre tider. Det kan oe ksà leda till intressanta jämförelser med dagens Y dre.

Österbymo i augusti 1998 Göran E1mborg och Rune Ericsson

1 Sunds kyrka byggdes 1792-1795 runt om den gamla, sedan denna utdömts. Pa sa sätt kunde man ha gudstjänster även under en del av byggnadstiden. Fotot är taget frän söder av fotografen F.v. Gyllenram omkring ar 1880 ach är därmed troligen den äldsta bild pa Sunds kyrka, som senare utgivits som vykort. Till vänster syns de gamla kyrkstallarna och sockenmagasinet. Numera är stallarna nagot avkortade mot vägen. I förgrunden ligger àkrar inhägnade av gärdsgardar och den äldsta delen av kyrkogàrden. Gyllenram (1821-1885) varförstverksam som färgare, sedan fotograf i Tranàs. Han flyttade

1 878 till Ed i Sund. Flertalet av hans plàtar förstördes tyvärr da det hus han hade bott i förstördes av brand 1933. Vykortet har troligen utgivits vid sekelskiftet.

SUNDS KYRKA.

YDRE

2 Här ser man Sunds kyrkas interiör, som den sag ut pa 193 O-talet. I karet syns Pehr Hörbergs altartavla "Krisri törnekröning" ach vid sidarna de fyra apostlarna av samme kanstnär. Pa högra sidaväggen hänger ett av ätten Drakes begravningsvapen, epitafium, varav det finns f1era i kyrkan. Släkten Drake ägde stara gardar i Sund under tidigare sekler. Bänkarna, som här har en dy ster mörkbrun farg, fick sin nuvarande ljust grabla yta vid restaureringen 195 1. Samtidigt tillkam takets speciella mönster ach dessutam vitmenades väggarnas f1ammiga stenmönster.

3 Här har vi en av fotograf A.C. Hultgrens klassiska Y drebilder fràn 1900-talets första decennium. Man ser i förgrunden den gamla landsvägen med backen ned mot Sunds kyrka, som skymtar mitt i bilden. Den mäktiga gamla "Likeken" upptar större delen av bilden. Här stannade förr begravningsföljena och inväntade prästen och klockringningen innan proces sion en gick fram till kyrkan. Eken är numera naturminnesmärke ach vägbanan har därför fàn maka pa sig litet. Till höger i bild ser man en del av staketet med grindhal, som ledde ner till Sunds gamla handelsbod. Till vänster om vägen finns idag villabebyggelse. Förlaget E.E.E. i Tranàs har gett ut vykortet.

4 Texten pa detta kort är nagat missvisande. Vi ser tornet av Sunds kyrka ach kyrkskolan i Sund. Kyrkskalan är

Y dres äldsta skolhus. Det byggdes redan 1842 innan falkskalestadgan kam till ach användes som skola tam 1965. Till höger syns det gamla sackenmagasinet, troligen fràn 1785. Idag är det flyttat längre upp at höger. Den gamla landsvägen gick här i tvà kurvor runt sockenmagasinet ach skolan, innan den pa 1920-talet rätades till nuvarande sträckning framför skalhuset. Den garnla skolan ägs nu av kyrkan ach används idag som lokal för olika sarnmankomster. I óvervàningen är det privatbastäder.

5 Pa detta vykort frän slutet av 193 O-talet ser man Sunds kyrka ach kyrkbyn samt Lilla och Stora Sundsjön. I förgrunden till höger gar den dàvarandc landsvägen genom byn och vidare narr ut mot Tranàs. Idag är denna väg en lokal byväg ach en ny väg gar nagot väster om kyrkbyn. Man ser oe ksà i förgrunden till vänster ett stycke av en ännu äldre vägsträckning fràn tiden före 1920. I bebyggelsen ser man främst Sunds Söder- respektive Norrgàrd. Rakt ovanför flaggstangen vid Sódergàrden skymtar Sunds gamla tingshus fràn den tid da Y dre var eget tingslag med ting fram till 1947. Mitt pa de öppna fálten ligger soldattorpet Vinken, numera sommar-

bostad. Bakom detta syns Sunds dàvarandc àlderdomshem Furunäs. Sundsjöarna förenas av ett sund (varav socknen fàn sitt namn) och över detta leder "Spànga bra". Pa andra sidan skymtar

bebyggelsen vid Spängerna ach Bäcken. Längst uppe till vänster kan man ana en flik av SommensAsbyfjärd. Foto Liljeqvist ach AB Flygtrafik, Stockholm.

6 Detta vykart visar sundet och bron mellan de tvà Sundsjöarna. Fràn början fanns där endast en ridspang över det smala sundet. Den första bron, som var en träbro, byggdes 1730 och det är denna med sina räcken som syns pa bilden. Den ersattes 1930 med en stenbro.Vägen var den garnla häradsvägen, den främsta förbindelsen österut via Norra Vi och Tidersrum mot Kisa. Vägen mot Sunds kyrkby syns i höger bildkant ach den gick över den ganska höga Ranska kullen. Även pa hitsidan om bron, där man ser vägen komma in fràn höger, var en mindre backe. Idag är backarna utjämnade, medan vägsträckningen i start sett är densamma. Fotot är troligen fràn 191 O-talet ach taget ach förlagt av Alma Scheutz i Tranàs.

?

Motiv fràn Sundsjön, Ydre.

7 Korter visar ett mativ taget frän utsikten vid Selaberg västerut över Lilla Sundsjön. Berget har fàn sitt narnn efter den legendariske stortjuven Sela som hemsökte Y drebygden i början av 1800-talet. Han hade sitt rlllhàll ach tjuvgömma i en grotta pa bergssidan nedanför. Pa baksidan av berget finns ocksà de tvà aländiga bergsravinerna Skarns gator med en bergsrygg mellan. Till vänster i bild ser man Sunds kyrkby med amgivande àkrar ach hagmarker. Till höger ligger Sunds kyrka med skolhus ach kyrkstallar. Man ser även ön i Lilla Sundsjön nedanför byn. Da bränneriet i Sunds Norrgard fanns pa 1800-talet hade man där sitt spritfórràd för att minska stöldrisken. Idag är ön fridlyst pa grund av sin ovanliga flora. Fotot tags pa 1930talet av Tranàs Pappershandel, som även var förlag.

8 Här är början till Y dres centralart, Österbymo. Pa Österby ma, vanligen kallad "Plassen", hölls fràn 1802 de marknader, som tidigare anardnades vid vägen till Torpa kyrka. Man fick här ett centralare läge i häradet och en större yta att röra sig pa. Vykartet visar en marknad 1913 ach är taget ungefär där Kisavägen delar sig at Eksjö och Tranas. Pa bilden syns nagra marknadsbodar och nagot at höger en rvàvánings byggnad. Det är den s k "villakàken", som stad kvar ända till 1963. Strax till vänter om den skymtar "Vinnakàken", riven ca 1930. Längst at vänster syns urmakare Fredrik Elmbergs hus och i fanden ligger Österby vàstergàrd. Det är det enda hus som ännu finns kvar fràn denna tid. Marknadsdagarna var tvà gang er om àret den stara händelsen. Mycket folk

kom da fran när ach ljärran. Sa manga fast boende fanns ej pa "Plassen". Kartet är taget av den flitigt verksamme fotografen August C. Hultgren.

p~.te/byroo' marknad

<<  |  <  |  1  |  2  |  3  |  4  |  5  |  6  |  7  |  8  |  >  |  >>

Sitemap | Links | Colofon | Privacy | Disclaimer | Leveringsvoorwaarden | © 2009 - 2018 Uitgeverij Europese Bibliotheek